39. Vad gör det för skillnad om sex miljoner eller 300 000 dog under denna fruktansvärda period?

IHR skriver (I originalversionen):

5 700 000. Förresten - i motsats till vad "Förintelse"-propagandan säger - det skedde inga avsiktliga försök att förinta någon överhuvudtaget.

Nizkor svarar:

Som vi nämnt tidigare dog ungefär sex miljoner. Att säga något annat kommer inte väcka dem till liv igen.

IHR skriver uttryckligen att "det skedde inga avsiktliga försök att förinta någon överhuvudtaget". De har uppenbarligen skiljt på frågan om de nazistiska gaskamrarna och frågan om nazisternas plan att till varje pris förinta de europeiska judarna.

Kanske kan ledaren för IHR, Greg Raven, förklara citatet nedan. När han frågades om dem tidigare har han alltid försökt byta ämne och ta upp gaskamrarna. Men om han verkligen tror på att det inte "skedde några avsiktliga försök att förinta någon överhuvudtaget" -- punkt slut -- så borde han kunna förklara dessa citat utan att hänvisa till gaskamrarna:

Hans Franks dagbok (från Nazi Conspiracy and Aggression, 1946, Vol. I, s. 992, 994):

Men vad ska göras med judarna? Tror du att de ska bosätta sig i "Ostland [Östra territorierna], i [omflyttnings] byar? Så här sades det till oss i Berlin: Varför allt detta besvär? Vi kan inte göra någonting med dem, vare sig i "Ostland" eller i "Reichkommissariat". Så likvidera dem själva.

Gentlemän, jag måste be er att sluta känna medlidande. Vi måste förinta judarna, varhelst vi hittar dem och närhelst det är möjligt, för att kunna hålla Riket intakt.

Vi kan inte skjuta eller förgifta dessa 3 500 000 judar, men icke desto mindre ska vi vidta våra mått och steg vilket kommer att leda till, på något sätt, deras förintelse.

Att vi dömer 1 200 000 judar till svältdöden bör bara ses som en liten detalj i sammanhanget.

Himmlers tal vid Posen den 4 oktober 1943 spelades in på ljudband (Trial of the Major War Criminals, 1948, Vol. XXIX, s. 145, trans. av nuvarande författare):

Jag syftar nu på utrymmandet av judarna, förintandet av det judiska folket. Det här är lätt att säga: "det judiska folket håller på att förintas" säger varenda medlem av partiet, "helt sant, det är en del av våra planer, eliminerandet av judarna, förintandet, vi håller på med det"

Goebbels (såsom han översattes i Lochner, The Goebbels Diaries, 1948, s. 86, 147-148):

14 februari 1942. Führern har än en gång givit uttryck för sin vilja att utan medlidande rensa upp bland judarna i Europa. Det får inte finnas någon räddhågsen sentimentalitet på den punkten. Judarna förtjänar den katastrof som nu har drabbat dem. Förintandet av dem kommer gå hand i hand med förintandet av våra fiender. Vi måste genomföra den här processen med iskall skoningslöshet.

27 mars, 1942: Proceduren är ganska barbarisk och ska inte beskrivas här. Det kommer inte finnas mycket kvar av judarna. På det hela taget kan man säga att ungefär 60 procent av dem måste likvideras medan bara 40 procent av dem kan användas som tvångsarbetare.

Kanske är det på grund av besvärliga citat som dessa, där det inte går att glida in på (den lika falska men mer komplexa) frågan om om gaskamrarna, som IHR tog bort meningen "det skedde inga avsiktliga försök att förinta någon överhuvudtaget." från den reviderade versionen.